Sveriges regering bekräftade senast i oktober 2024 bedömningen att älvdalska är ett folkmål, ett slags dialekt, men sedan 2016 har det en egen kod, ovd, i den internationella standarden för språkkoder. På 2010-talet kunde omkring 2 500 personer tala älvdalska enligt föreningen Ulum Dalska, och 2008 talade 45 av ungefär 900 barn och unga under 15 år i Älvdalen språket.
Var talas älvdalska?
Älvdalska talas framför allt i Älvdalens socken i norra Dalarna, i byarna längs Österdalälven norr om Mora och Siljansbygden.
Institutet för språk och folkminnen (Isof) tar med orden från Älvdalen i Ordbok över folkmålen i övre Dalarna, tillsammans med dalmålen ända ned till Gagnef och Mockfjärd. Älvdalens kommun beskriver älvdalskan som praktiskt taget oförståelig för svensktalare i allmänhet. Kommunen skriver också att älvdalsktalare växlar helt mellan älvdalska och svenska i stället för att anpassa det ena språket till det andra.
Är älvdalska ett språk eller en dialekt?
Europarådets expertkommitté bedömde 2020 att älvdalskan uppfyller kriterierna för ett språk, men 2022 lämnade kommittén frågan åt myndigheterna.
Älvdalska saknas i språklagens uppräkning av de fem nationella minoritetsspråken: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Kulturminister Amanda Lind (MP) sade i en interpellationsdebatt i mars 2021 att regeringen bedömt älvdalskan som ”ett så kallat folkmål, ett slags dialekt”. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) svarade i oktober 2024 att regeringen ”inte haft anledning att ändra den bedömningen”.
SIL International gav 2016 älvdalska en egen kod, ovd, i den internationella standarden för språkkoder. Där heter språket Elfdalian och Övdalian, och det räknas som ett levande enskilt språk.
I sin utvärdering av Sverige 2020 drog kommittén slutsatsen att älvdalskan uppfyller kriterierna för ett språk under stadgans del II, och den bad regeringen återkomma om älvdalskan i nästa rapport. Regeringen svarade i sin rapport 2021 att inget hade kommit fram som gav skäl att ompröva älvdalskans ställning.
I den utvärdering som kommittén antog i november 2022 konstaterade den att de svenska myndigheterna håller fast vid att älvdalska är en svensk dialekt. Stadgan gäller inte dialekter av ett lands officiella språk, skrev kommittén, men frågan om något är ett eget språk avgörs inte bara av språkliga hänsyn. Därför lämnade kommittén åt myndigheterna att avgöra var gränsen går, i samarbete med talarna.
Vad säger språkforskarna?
Språkforskaren John Helgander har beskrivit striden som en fråga om status och prestige. Ett eget skriftspråk har blivit ett av de viktigaste argumenten för att få älvdalskan erkänd som ett eget språk ”utan att längre behöva klassas som en bland många andra svenska dialekter”, skriver han i rapporten från den andra konferensen om älvdalska, som hölls i Älvdalen 2008.
Yair Sapir, en av rapportens två redaktörer, kallade enligt SiljanNews ett beslut i Europarådet i december 2020 ”en mycket viktig milstolpe på vägen mot älvdalskans erkännande som språk”.
Hur många talar älvdalska?
Under 2010-talet ökade intresset för älvdalska utifrån, medan allt färre talade det, skriver Ulum Dalska i sin beskrivning av bygden. Föreningen uppskattar antalet talare till omkring 2 500.
Hos barnen är talarna betydligt färre. En undersökning som Ulum Dalska gjorde 2008 på initiativ av Gösta Larsson fann 45 älvdalsktalande barn under 15 år. Det motsvarar 5 procent av ungefär 900 barn och unga i den åldern. John Helgander konstaterar i konferensrapporten att nedgången fanns i alla generationer men var tydligast hos de yngsta.
Från 2009 delades belöningar ut till barn och unga som kunde visa att de aktivt talade älvdalska. Enligt Helgander i konferensrapporten hade nio elever i årskurs 9 sökt belöningen, två i årskurs 6 och ingen i årskurs 3.
Hur skrivs och låter älvdalska?
Älvdalska har en gemensam stavning sedan den 20 mars 2005. Den lades fram av Råðdjärum, älvdalska språkrådet, och antogs enhälligt av Ulum Dalskas årsmöte.
Alfabetet har 36 bokstäver. Utöver de svenska finns bland annat ð, som uttalas som isländskans ð eller som th i engelskans father, och bokstäverna ą, ę, į och ų för nasala vokaler. Ordet som motsvarar svenskans folk stavas fuok. I delar av Älvdalen har ð-ljudet nästan helt ersatts av r, enligt konferensrapporten.
I det smakprov som Isof visar ur ordboken betyder suva ”pulsa i snö” i Älvdalen, och staungglysur betyder ”stående ljuspelare i norrsken”. Ordet kripp, ”barn”, delar Älvdalen med Mora, Orsa och flera andra socknar i övre Dalarna.
Vad görs för att älvdalskan ska överleva?
Ulum Dalska har arbetat för språket sedan 1984. Hösten 2016 öppnade Älvdalens kommun en förskoleavdelning med älvdalsktalande barn och personal.
Projektet Wilum og Bellum startade den 1 oktober 2018 med pengar från Arvsfonden, och Älvdalens kommun drev det tillsammans med Ulum Dalska med sikte på 2030. Då ska minst 30 procent av eleverna som går ut årskurs 9 i Älvdalen tala älvdalska.
Projektet Glamgleðį fick drygt 5 miljoner kronor från Arvsfonden och pågår från juli 2024 till juni 2027. I projektet ska äldre och unga mötas, och de äldres språk ska dokumenteras med film, poddar och röstinspelningar.
Senast faktagranskad: 11 november 2026