Kurbits är ett gammalt svenskt ord för pumpa. I dalmåleriet är kurbitsen en figur som ska föreställa en bestämd växt: den som Gud lät växa upp över profeten Jona.
Ordet kom till svenskan med pumpan
I svenska skrifter finns kurbits belagt sedan 1538. Ordet kom via tyskans Kürbis och fornhögtyskans churbiz, och ytterst går det tillbaka på latinets cucurbita. Det betecknade frukten av gurkväxter, särskilt pumpa och flaskkurbits, även kallad kalebasspumpa. En urholkad och torkad flaskkurbits kunde användas som skål eller förvaringskärl.
Ordet hade till en början ingenting med Dalarna att göra.
Jona satt i kurbitsens skugga
I Jonas bok har profeten just predikat för Nineve. Han går ut ur staden, sätter sig öster om den och väntar på att se vad som ska hända. Gud låter då en växt skjuta upp över honom för att ge skugga åt hans huvud. Dagen därpå angrips den av maskar och vissnar.
I 1541 års bibel heter växten i Jona 4:6 kurbits. I 1917 års översättning har den blivit en ricinbuske. Den bibliska kurbitsen var möjligen just ricinbusken, Ricinus communis.
Dalmålarna målade Jonas växt
Dalmålarnas måleri uppstod först på möbler och vandrade sedan ut på väggarna hos välbeställda bönder. Det nådde sin höjdpunkt runt sekelskiftet 1800. Dalmålarna hämtade ofta motiven ur Bibeln, och de bibliska gestalterna fick bära bygdens egna dräkter.
En målning daterad 1819 visar Jona när han sitter under ett lummigt träd utanför en stad med blå och vita hus och röda tak. Över bilden står en text som börjar ”Propheten Jona Sitter under Kurbisen”. Bredvid trädet växer en stor blomsterbukett ur en vas, av det slag som i dag kallas kurbits.
Svenska Akademiens ordbok förklarar kurbits i dalmåleriet som en figur som skulle återge den kurbits som nämns i Bibeln.
Måleribetydelsen av kurbits är belagd från 1920-talet
Ordbokens två äldsta belägg för måleribetydelsen är från 1920-talet. Sammansättningen kurbitsmålning finns i Turistföreningens årsskrift 1926. Året därpå kom Erik Axel Karlfeldts diktsamling Hösthorn, med raderna:
Se min kurbits, / dess resning och snits! / Allt högre den gror, / blir kunglig och stor.
I ordboken är ordet för pumpan belagt nära 400 år tidigare än måleribetydelsen.
Karlfeldt skrev en hel dikt om kurbitsmålning
Karlfeldt föddes 1864 på Tolvmansgården i Karlbo by, i Folkärna socken i dåvarande Kopparbergs län. Raderna i ordboken kommer ur dikten Kurbitsmålning, där målaren själv har ordet. Han målar rosor och liljor som ingenstans växer, och han låter kurbitsen växa sig till ”en alla gurkornas gurka / från landen där solen bor”. Pumpan finns kvar i dikten, mitt i blomstret.
Karlfeldt var Svenska Akademiens ständige sekreterare från 1913 till sin död 1931. Det band av Akademiens ordbok som citerar hans kurbits kom ut 1938.
Mönstret fanns på bondgårdarnas väggar redan kring 1800
Den som håller en dalahäst i handen ser ett mönster som redan fanns på väggarna hos välbeställda bönder i Dalarna när dalmåleriet nådde sin höjdpunkt runt sekelskiftet 1800. På hästen har blommorna krympt och samlats på sadeln och bogen, men formspråket är detsamma.
Dalarnas museum har en fast utställning om dalmåleri. Anders Zorn ville bevara folkkonsten i Dalarna, och om honom och andra konstnärer i landskapet finns mer i konstnärernas Dalarna.
Senast faktagranskad: 14 oktober 2026